Blogg

Blogg

view:  full / summary

Tack!!

Posted on Comments comments (11585)

Till lärare i alla skolformer och till personal inom äldreomsorgen vill jag säga TACK!

Det är en naturlig del av livet att barn blir stora och så småningom lämnar föräldrahemmet och blir självständiga. Som förälder är det svårt när detta sker, det blir en stor förändring i ens liv, ett tomrum, en sorg, samtidigt som man är glad så klart för deras skull, och har tilliten att de kommer att klara sig i livet.

Det känns som igår när de var små, när de började på dagis. Jag som inte är härifrån har beundrat det svenska dagiset/förskolan, som verkligen är fantastiskt. De har fina värderingar, pedagogiken är super och personalen gör allt för barnen. Jag tror att det är så runt hela Sverige att de fina människorna som arbetar med barn faktiskt gör allt för att barnen ska ha det bra, i alla fall har majoriteten av dem det som sin ambition.

Tänker också på grundskolan och gymnasiet, även här vet jag att de flesta lärare gör sitt allt för att våra barn och ungdomar ska trivas och få en så bra skoltid som möjligt. Lärare borde få mer uppmärksamhet, och mer credit för det jobb de gör, eftersom det enligt min åsikt är ett av de viktigaste arbeten vi har. Lärarna är hjältar som dag in och dag ut gör allt för att våra barn ska få den bästa utbildningen. Lärarna idag har inte samma förutsättningar som lärarna förr. Man kan undra hur de klarar sitt jobb med så många elever per klass och så stor administrativ börda? Vi behöver kunna ge lärarna möjligheten att klara av jobbet, som är att undervisa. Idag är inte deras status lika hög och respekten för yrket är inte den bästa. Trots det, gör de sitt bästa och lite till. Så en eloge och stort tack till alla lärare därute för ni är verkligen hjältarna idag.

Idag tänker jag också på våra äldre generationer. För dem som inte klarar sig själva och behöver hjälp finns det i Sverige fina möjligheter till gruppboenden, hemhjälp, vård och så vidare. Jag minns när några av mina kära hamnade på äldreboende, personalen där var även dem fantastiska och ville verkligen ta hand om de äldre men kunde inge göra det på ett tillfredställande sätt. Precis som lärarna har dessa fina människor inte de förutsättningar som egentligen krävs för att kunna utöva sitt yrke på bästa sätt, för många äldre att ta hand om, tiden räcker inte till alla extra uppgifter de ska klara av, osv. Vi behöver se till att även dessa människor får möjligheten att kunna utöva sitt jobb på bästa sätt, och deras jobb är att ta hand om de äldre, finnas till för dem. Men tiden räcker inte till när man ställer absurda höga krav på dessa yrken. Så en eloge och stort tack till alla ni som jobbar med våra äldre för ni är verkligen också hjältar.

I en perfekt värld så kan lärarna undervisa i en harmonisk miljö, i mindre elevgrupper och tiden räcker till, både eleverna och lärarna är avslappnade. Eleven har motivation att lära sig nya saker och läraren är inspirerad och känner lust att undervisa.

I en perfekt värld så kan alla fina människor som jobbar inom äldrevården ta hand om de äldre på bästa sätt, de har tiden att sitta ner och möta dem utan stress eller dåligt samvete. De äldre känner sig glada och sedda och har livslusten kvar, och personalen känner tillfredställelse för de kan utöva sitt jobb på det sättet det borde vara.

Idag undrar jag också varför stressar vi så mycket, vart har vi bråttom? Alla svarar samma sak, tiden räcker inte till, vi får fler och fler uppgifter att hinna med, man går redan på knäna…etc.

Vi behöver sakta ner, reflektera lite, tänka om och tänka rätt…och sedan kan vi börja göra rätt igen.

Dagens reflektion slutar så här:

Våra barn är det viktigaste vi har, vi behöver se till att de får det bästa av det bästa. De är vår framtid, så vi behöver värna om dem.

Våra äldre är också det bästa vi har, de fick oss, och gjorde allt de kunde för oss, de flesta jobbade mycket hårt för att vi skulle ha det så bra som möjligt idag. Därför ska vi se till att de får den bästa tiden nu när de är gamla.

Idag tar jag upp barn och äldre som det viktigaste vi har, och därför fokuserar jag på dessa yrken som arbetar med just dem. Men så klart är alla yrken viktiga i ett samhälle, det är inte så att jag vill utesluta några. Men jag tror ni alla förstår vad jag vill säga…




 

 

 

 

 

Din attityd kan ändra ditt sinnelag!!

Posted on Comments comments (1045)

En insikt från himlen!

I somras var jag till Spanien och hälsade på min familj. Där laddar jag mig på alla plan, själen trivs bland de andra själarna som älskar mig villkorslöst. Det är så roligt att träffa sin familj. Glädjen när jag landar i Málaga är stor och hela vägen till Nerja småler jag och en kärleksfull värme börjar sprida sig inom mig.

Spanien är ett härligt land, den varma solen, de fina stränderna, de underbara människorna, maten, dofterna på kvällspromenaderna av favoritblomman La Dama de Noche. Ohhh, mitt Spanien!!!

Efter två fantastiska veckor där nere var det återigen dags att åka till mitt andra underbara land, Sverige. Lugnet, harmonin, frisk luft, ”lagom” mentaliteten och allt det fina Sverige har att erbjuda, utom surströmming, för där går min gräns, trots några ärliga försök att vilja gilla det.

Nåväl, flygresan mot norr gick väldigt bra hela vägen tills vi började närma oss Stockholm, planet flög under en storm, och piloten försökte undvika ovädret så långt det gick och flög därför ovan de svarta, tjocka, enorma molnen. Där under på marken denna dag var det molnigt, trist och regnigt för stockholmarna, men var planet befann sig var en annan historia. Det var sagolikt vackert, den blåaste, klaraste himmel som du kan föresälla dig, och den mest vackra sol jag har sett i mitt liv, och jag har varit på Santorini. Under detta himmelska paradis såg man den svarta molnhimlen, som en svart filt över stan. Då slog det mig denna insikt:

Livet är som du betraktar det. Om du fokuserar på svart, trist och molnigt, så får du precis det, men om du breddar perspektivet litegrann och börjar ana vad som finns ovan molnen, då får du också mer av det ljusa, soliga. Därför kan du när du mår dåligt, fokusera på något positivare istället, tänk på något ljusare och du kommer att häpna hur fort du kan skifta från elände till gudomlighet. Och då menar jag i vardagen, när vi blir ledsna, uttråkade eller reagerar för starkt på vad någon säger till oss.

Ibland händer hemska saker i livet, tragiska händelser, sjukdomar, förlust av någon du älskar, och så klart blir vi ledsna under långa perioder, just därför när det istället handlar om vardagliga bagateller ska vi göra allt för att återfå vår gjädie och optimism så fort det bara går. 

Att börja le hjälper. Det kan i alla fall vara värt ett försök…nästa gång du märker av din sura min...


 

 

 

 

 


Rss_feed